|
Uppdateringar Startsidan Innehållssidan Högtider
Lite fakta om Trettondag julTrettondedag julHämtat från Wikipedia
Trettondedag jul eller trettondagen är den trettonde dagen efter (och inklusive) juldagen, d.v.s. den 6 januari. Om man inte räknar med juldagen blir 6 januari den tolfte dagen efter juldagen och i äldre svenska talades det om såväl tolftedag och trettondag jul. I Storbritannien kallas dagen Twelfthday eller Epiphany. I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die Zwölften. Trettondedag jul är den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. Den definitiva slutpunkt sätts i Sverige på Tjugondedag Jul, dvs Trettondedagens s.k. oktavdag en vecka senare. Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen ("uppenbarelsedagen"), och den blev en kyrklig högtidsdag under 300-talet. I likhet med den äldre österländska kyrkan firar den grekiska kyrkan fortfarande denna dag till minne av Kristi dop. Även inom den västerländska kyrkan firades ursprungligen dagen som Kristi dopdag (därav namnet Balneatio), men med detta förband kyrkan också minnet av hans uppenbarelse ("epifani") för den hedniska världen. Denna uppenbarelse representerades av de tre vise männen och därav det äldre namnet Tre konungars dag, under vilket den fortfarande firas i t.ex. Antillerna. Under medeltiden blev dagen i väst helgad uteslutande åt uppenbarelsen vilket den fortfarande är inom den romersk-katolska och lutherska kyrkan, och dagen betraktas där som missiones särskilda dag. De s.k. stjärngossarna framträdde ursprungligen i de dramer och mysteriespel som framfördes på trettondedagen. Samtidigt som trettondagen avslutar julfirandet inleder den också den s.k. epifaniatiden som (beroende på när påsken infaller) varar under högst sex söndagar fram till fastan. I spansk tradition heter dagen El dia de los Reyes magos, de tre vise männens dag, och firas den 6 januari. Den 5 januari ställer barnen ut sina gamla skor på förnsterblecket och när de vaknar morgonen därpå ligger där julklappar i stället.
|