Uppdateringar   Startsidan   Innehållssidan   Högtider

Lite historik om Påsken.

STILLA VECKAN

även Passionsveckan, Dymmelveckan, Tysta veckan eller helt enkelt Påskveckan, är den sista veckan i fastetiden. Det vill säga veckan före Påskdagen, från Palmsöndagen till Påskaftonen och firas till minne av Kristi lidande och död på korset.

De olika dagarna har traditionellt haft olika namn. Det är bara Palmsöndagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskaftonen som har kyrklig betydelse.

Måndagen kallas blåmåndag eller svarta måndagen. Tisdagen kallas vita tisdag. Onsdagen i Stilla veckan har kallats Dymmelonsdag efter tilltaget att byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad "dymmel". Under Skärtorsdag, Långfredag och Påskafton får därmed kyrkklockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan ljuder med full klang igen.

DYMMELONSDAG

onsdagen före Påsk, då Påskfriden inleddes. Namnet kommer av att metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag ersattes av trästavar, dymblar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande. Dymmelonsdagen brukar ofta sammanblandas med Askonsdagen, som är onsdagen efter Fastlagssöndagen.

SKÄRTORSDAG

Skärtorsdagen är en högtidsdag som infaller torsdagen före Påsk, dagen före Långfredagen. Denna dag firar Kristendomen att Jesus instiftade nattvarden.

Namnet kommer av "skära" som förr betydde "rena", vilket syftar på att Jesus tvättade lärljungarnas fötter före deras sista måltid.

Vid Skärtosdagenskvällens mässa, kläds i regel altaret av, efter avslutad nattvard. Ljus, blommor, vaser, dukar, allt bärs bort. Den gudstjänstfirande församlingen kan be Psaltaren 22, "De delade mina kläder mellan sig". Altaret står bart och utblottat som Kristus denna natt.   

Asatroende använder istället asen Tors dag till att förbereda vårblotet. För vissa får det skära då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret.

Skärtorsdagen är enligt folktron framför allt den dag då häxorna begav sig till Blåkulla på lämpligt redskap. Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar, spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden.

Dagens häxor associerar även färden med rening, på det vis att den eld som erbjuds i Blåkulla kan befria dem från den klåda, som vissa kvalster med "skärtor" likljudande benämning orsakar.

Numera går utklädda barn omkring bland grannar och med teckningar mm önskar Glad Påsk och hoppas på lite proviant för Blåkullefärden i form av godis.

LÅNGFREDAGEN

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesus korsfästelse och död på Golgata. Firandet av Långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Långfredagen infaller alltid fredagen före Påskaftonen.

Förr i Sverige skulle Långfredag vara en "långtråkig dag", då man skulle vara lugn och tänka på Jesus. Sveriges Radio spelade psalmer, men inte pop, rock och jazz. Även icke-troende märkte av detta, eftersom förbud mot allmänna nöjestillställningar rådde fram till 1969, och även affärerna var stängda.

PÅSKAFTONEN

I den kristna traditionen är Påskaftonen en "tom dag". Kristus ligger i graven och lärljungarna sitter inlåsta i rädsla för de som avrättat honom.

Inga gudstjänster firas i kyrkan denna dag. Istället väntar man till Påsknatten för att fira Kristi uppståndelse.

Enligt Första Petrusbrevet 3:18-19 och 4-6 nedsteg Kristus till dödsriket för att rädda de rättfärdigas själar och öppna de himmelrikets portar för dem.

Att Påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora "firardagen" under Påsken kan troligen ses som en parallell til Julaftonen.

PÅSKDAGEN

Firas till minne av Jesus uppståndelse.

Påskdagen firas enligt olika tideräkningar i de västliga och de östliga kyrkorna. För de västliga kyrkorna infaller Påskdagen den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, enligt gregorianska kalendern. De östliga kyrkorna firar Påsken enligt den julianska kalenderns tideräkning, varför datum sällan sammanfaller.

ANNANDAG PÅSK

Annandagen är inom kristendomen dagen efter Påskdagen. Har som ämne "Möte med den uppståndne". Tidigare innehöll hela veckan efter Påsk icke-religiösa festligheter, vilket under 1800-talet minskades ner till en dag.

BLÅKULLA

Blåkulla är den plats dit häxor enligt folktron flög på kvastar under skärtorsdagen för att festa med Djävulen. Orgierna sägs ha pågått till påskaftonen eller påskdagsmorgonen då "häxorna" for hem igen. Stora eldar tändes för att jaga iväg dem. Ordet Blåkulla anses vara en försvenskning av det tyska Blocksberg, enligt sägnen hemvist för Satan.

Viss information hämtad från Wikipedia