April

Inträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen i denna månad, kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen.

Om april blåser i sitt horn, så blir det en god skörd av korn.

Mars torr, april våt och maj kall fyller bondens lador all, men april torr och ren är bonden till stort men.

April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt.

En torr april är inte vad bonden vill, men aprilregn ger frukterna hägn. Aprilsnö är så gott som fåragö.

På en våt april följer en torr juni.

Klart månsken i april skadar fruktblommorna.

Om tordyveln i den första vårtiden har löss under hakan, då är denna tid den bästa för att bruka jorden.

Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar, men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten, är en våt sommar att vänta.

April är något opålitlig.    

Märkesdagar

(Palmsöndagen) Är det klart väder denna dag, får kornet god växt det året.

(Långfredagen) Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar.

(Påskdagen) Om denna är regnig, blir det litet foder, men är den klar blir det gott bete och mycket smör.

Maj

Om det regnar mycket i maj, blir det litet regn i september och tvärtom.

Dagg och kyla om aftnarna bringar ett gott foderår.

Åska i denna månad betyder inte gott år.

Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna. 

En varm maj göder kyrkogården.

En bisvärm i maj är lika mycket värd som ett lass hö.

Våt pingst gör en fet jul, men pingstdagsregn är sellan gott.

På våt maj följer en torr juni.

Majregn i håret, då växer det hela året.

Om taken droppar i maj blir det ingen snö före nyår.

Fryser det på natten till 1 maj är det bäst att räkna med en sval vår och kalla sommarnätter (Jämtland).      

Märkesdagar

1/5. (Philippusdagen) Tre nätter före denna dag och de tre närmaste efteråt utgör tillsammans med Philippus' natt de s.k. "Ludde nätter", vilka sålunda är sju. Hörs åska då, blir det ett fruktbart och gott år.

3/5. Vänta aldrig något gott väder förrän korsmässekölden har kommit ner.  

13/5. (Servatiusdagen) Efter denna dag får man varken snö eller frost.

   
18/5. (Eriksmässan) "Om Erik kommer med ax, så kommer Olle (den 29 juli) med kaka.

21/5. Om solen skiner på St. Helens dag (Konstantin) blir årsväxten god. Men regnar det blir skörden dålig av all väta.

21/5. Enligt den gamla Bondepraktikan har nu sommaren anlänt.

24/5. Rogaius, lyss på den ljuva näktergal, hur ljuvligt han sjunger i buske och dal.     

25/5. (Urbanusdagen) På denna dag väntas storm och oväder. Om inte all höstråg gått i ax Urbanus' dag, blir det ett hårt år.

Juni

Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar.

Åska i denna månad bådar en regnig sommar, men en rik skörd.

Om nordlig vind ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år.

Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Är juni mild och våt, blir även december sådan.

Regn midsommartiden är alltid långvarigt. Bed om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan.

Sådan väderleken är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21 juni), sådan blir den ända till Mikaeli (den 29 september).

Märkesdagar

(Trefaldighetssöndagen) Är vädret klart på denna dag, betyder det ett gott år.

8/6. (Salomondagen) Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt.

15/6. (Vitusdagen) Denna dag medför vanligen regn.

24/6. (Johannes döparens dag) Ju mer det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas.