Januari

Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg och dimma, kommer tö.

Är månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år.

Dansar myggen, blir det svårt foderår. Är januari varm, blir skörden arm.

Om gräset växer i januari, blir det så mycket sämre, när det börjar växa.

Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd.

Så länge lärkan sjunger före kyndesmässodagen (den 2 februari), så länge tiger hon efter denna dag.

Dimma i januari ger en våt vår.

Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondagen), blir det mycket sjukligt under året.

Åska i januari bebådar ett fruktbart år, men även storm och krig.

Är januari mild, blir februari blidare och mars blidast (Jämtland).

Så djupt som oxen trampar i januari, så djupt går torkan på sommaren.

Kallt och klart väder blir det om solen vid nedgången är rödare och klarare än vanligt och det samtidigt blåser från norr eller nordväst.   

Märkesdagar

1/1. (Nyårsdagen) Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året.

Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig.

Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen. lika många dagar ska säden ligga i jorden, innan den kommer upp.

Om aftonstjärnan (Venus) går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.

Nyårsdagens väderlek går igen i augusti månad

2/1. Vädret den dagen blir lika i september.

3/1. Vädret den dagen blir lika i oktober.

4/1. Vädret den dagen blir lika i november.

5/1. Vädret den dagen blir lika i december.   

22/1. (Vincentiusdagen). Om denna dag är klar, betyder det god Årsväxt.

29/1. Solsken den dagen och det blir ett välsignat bärår.

Om "De tolv juldagarna" (25 december - 5 januari) se under december.

Februari

Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter, när våren kommer. Starka nordanvindar i februari bebådar Guds välsignelse i bondens lador.

Klar och torr fastlag betyder gott spannmålsår.

Om solen skiner tidigt i fastlagen, ska allt som sås växa frodigt.

Är myggen talrika i denna månad, ska den nästkommande utrota dem.

Ju stormigare vid kyndesmässan, desto vackrare år.

Så länge lärkan sjunger före kyndesmässan, så länge tiger hon också efter den.

Om istapparna är långa under fastlagsnatten, blir linet långt.

Torr fasta, gott år.

Märkesdagar

2/2. (Kyndelsmässodagen) Snö denna dag varslar om snar sommar. 

3/2. Blåser det hårt den dagen, blåser det mycket hela året.

4/2. (Ansgariusdagen) Om denna dag är regnfri, får vi ett vackert år.

6/2. (Doroteadagen) Vid Doroteatiden faller den mesta snön.

20/2. Mellan den 20 och 28 infaller de s.k. "järndagarna" med sträng kyla.

22/2. (S:t Peders dag) Om det fryser S:t Peders natt kan du vänta dig frost i 30  dagar.

24/2. (Mattiasdagen) Storm på denna dag gör sjöarna rena.

Mars

På en torr mars följer vanligen en vacker vår.

Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock inte blir långvariga.

Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.

Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21 mars) är vanligen stormiga.

Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.

Regn i mars ger även regn i juli.

Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter påsk och i september.

Om göken gal, storken bygger och viltgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.

Vad mars inte vill, vill säkert april.

Är mars trogen vid plogen, håller april honom åter still.

Mars snö gör frukter ve.

Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom är helbra.

I början och slutet serverar mars sitt gift.

Märkesdagar

1/3. Om åskan bullrar denna dag måste man räkna med en sträng och lång vinter med snö ända in i maj.

7/3. Om Perpetua sig visar grön, blir våren ljuvlig och skön.

9/3. (Fyrtio martyrers dag) Sådan väderleken är denna dag, sådan fortfar  

den att vara i 40 dagar.

12/3. Är det dåligt väder blir det ingen mera frost.  

13/3. (Gregoriusdagen) Är vädret hyggligt blir det en kort vår.

17/3. (Gertruddagen) Vårens första dag.  

19/3. (Josefdagen) Om denna dag är klar och vacker, får vi ett fruktbart år.

21/3. (Benediktusdagen) Regn denna dag bådar mycket våt vår. 

25/3. (Maria Bebådelsedag eller Vårfrudagen) Är vädret klart och skönt lovar det ett gott år. Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.

Om palmsöndagen, långfedagen och påskdagen se under april.